Skrivanvisningar för Nätarenans skribenter

Medborgararenans nättidning Nätarenan innehåller aktuella berättelser om frivillig- och kamratverksamhet samt egenhändig verksamhet, och de görs till en stor del på frivilligbasis.

Medborgararenans kommunikationsplanerare och Nätarenans redaktionssekreterare editerar vid behov de färdiga texterna. Genom att bekanta dig med publikationen kommer du bäst in i Nätarenans skrivarstil och berättelsernas längd.

Välj ämne

Skrivandet börjar med val av ämne, idé och infallsvinkel. Betänk, är ditt ämne rätt valt. Man kan underlätta valet av ämne genom att se saken ur två synvinklar: vad är läsarna intresserade av och vad behöver de information om. Tänk på vilken motivation läsaren har att greppa texten.

Nätarenans läsarkrets är vanliga medborgare intresserade av frivillig- och kamratverksamhet. Om möjligt kan du involvera medlemmar ur läsargruppen i planeringen. Fundera på vilken information läsaren har om ämnet från tidigare.

− Tänk på framställingsordningen av saker

− Tänk efter hur strukturen blir logisk och förståelig för läsaren

− Beslut hur du begränsar ämnet

− Tänk på vad du vill att läsaren och åhöraren skall minnas och omfatta av ämnet

Det lönar sig att vinkla kraftigt ur läsarens perspektiv. Ett effektivt sätt att framhäva en viss sak är att behandla det först och ställa andra saker i relation till det.

De tyngsta sakerna först i texten så att tyngden minskar mot slutet. Ifall läsaren inte orkar läsa texten till slut, blir ingenting oersättligt relevant oläst.

Artikel, notis, presentation av ett verk etc.

Nätarenans berättelser är ofta artiklar. En artikel presenterar sitt ämne och baserar sig på fakta:

som material används skribentens egen information, egna tankar och eventuellt skriftliga källor. Om material är anskaffat för artikeln skall det disponeras logiskt till berättelsen. Framställningssätt kan vara beskrivning, referat eller ett direkt citat. För att utmärka citat används en sk. citationslinje eller citationstecken. Du finner citationslinjen t.ex i Word med tillägg -> tecken funktionen. Observera, att citationslinjen är längre än det streck man får direkt från tangentbordet!

Disponera din artikel: tänk ut en klar avanceringsordning. I en artikel, intervju eller ett reportage skall man erbjuda läsaren saker som uppehåller intresset längs med att texten fortlöper. Sträva till en enhetlig komposition. Tänk på vad som är intressant och nytt för läsaren.

Artikelns skribent kan också ta ställning, men det inte frågan om en egentlig debattartikel. Emellanåt kan artikeln vara som ett reportage, ifall skribenten själv besöker händelseplatsen och på så sätt rapporterar det skedda. Som sådana exempel kan nämnas vernissage, mässor osv.

Det görs också bokrecensioner, eller snarare presentationer av olika verk. Omdömet/kritiken presenterar ett aktuellt verk, analyserar och tolkar varthän här strävas och hur väl det lyckas samt bedömer verkets “konstnärliga/innehållsmässiga värde”. Bedömaren får välja sin egen infallsvinkel. Man kan jämföra verket med författarens övriga produktion, andras verk eller fast koncentrera sig på begrundandet av verkets målsättningar och dess tema eller språk. Bedömaren skall motivera sin åsikt. När texten enbart presenterar verket, så kallas det för presentation.

En nyhetstext framskrider i prioritetsordning. Även om det inte just finns verkliga nyheter i Nätarenan, så grundar sig artiklar långt på samma lagbundenheter som en nyhet: saklighet, ingress och användning av mellanrubriker osv. Svara i din artikel åtminstone på följande frågor: vad, var, när, varför, hur, vem (konsekvens)? Strukturen på en nyhet/artikel är

följande: det viktigaste, viktigt, mindre viktigt, minst viktgt.

Blogg, kåseri, kolumn, debattartikel

För kåserier, kolumner och andra debattartiklar finns det rum på blogg- sidan. Där är stilen ledigare än i Nätarenan och texten mera ”lik sin skrivare”

Intervju

En artikel som baserar sig på en intervju börjar med val av ämne, idé och infallsvinkel, varifrån man framskrider med att söka lämpliga intervjuobjekt och att komma överens om en intervju. Man kan intervjua ansikte mot ansikte, per telefon och/eller via email. Vid behov kan man förstås använda alla dessa metoder.

Då du förbereder dig för en intervju kan du fundera på ett lämpligt intervjuobjekt eller så kan du hitta en intressant person och på det sättet finna ett bra ämne för din intervju. Klargör för dig själv ämnet och infallsvinkeln för din intervju, innan du kontaktar ditt intervjuobjekt. Förbered dina frågor. Frågorna skall vara entydiga. De skall också formuleras så, att man inte endast kan svara ja eller nej. Frågorna skall vara öppna: man skall inte styra intervjuobjektet. Ta reda på den du skall intervjua. Framskrid med en fråga i sänder. Var förbered på att hitta fortsatta frågor om/när saken blir halvvägs. Låt den intervjuade ändå svara i lugn och ro emellan frågorna. Ifall du frågar för mycket på en gång, kan det hända att den intervjuade endast svarar på den sista frågan.

På basen av intervjufrågor och –svar editeras en text, där direkta citat endast delvis används. Kom också ihåg att ta foton eller be den intervjuade om ett så nytt foto som möjligt. Börja disponera din text så länge som du har sakerna färska i ditt minne. Ifall den intervjuade vill läsa och kolla artikeln före publicering, sänd den till påseende. Sträva till att rätta de önskade korrigeringarna. Sakfel bör korrigeras, men när det gäller t.ex. olika stilfrågor kan du själv bedöma behovet av ändringar.

Rubrik

Texten börjar med en beskrivande och träffande huvudrubrik. Välj således den viktigaste/intressantaste informationen om ditt ämne till rubriken. Med rubriken väcker du läsarens intresse att läsa hela artikeln.

Ingress

Efter rubriken kommer i allmänhet en fetstilad ingress eller inledning på några rader. Ingressen skall informera läsaren om det mest relevanta innehållet i texten. Brödtexten eller själva artikeltexten består av rätt korta meningar och är indelad i stycken. Med finns mellanrubriker, bilder och diagram för att liva upp helheten och underlätta läsandet.

Textens längd och läsbarhet

Särskilj i texten klart på den intervjuades synpunkter och vad du själv skrivit. Använd direkta citat, men berätta inte allt den intervjuade sagt som citat. Den egentliga texten kan också innehålla länkar. Akta dig ändå för ett översvallande ”länkhav”. Texterna skrivs på ett tydligt språk, men i en avspänd ton. Kolla noggrant alla namn och siffror i din text.

Den färskaste publikationen stiger fram på nätsidan liksom en huvudartikel. Olika ämnen klassificeras inte, utan det går till såhär med alla nya artiklar.

Skriv tydligt: tidningsspråket består av kortfattade ord, meningar och stycken, så att främmande ord undviks, det är träffande, exakt, språkriktigt och klart. En mening med över 18 ord är svår. Korta stycken gör texten lättläst.

På nätet är texterna ofta tätare och kortare än i en tryckt tidning. Som en allmän regel används ca. 1000 märken som minimi och ca. 3000 som maximi, men mängderna kan variera beroende på behovet och intresset/vikten av artikeln. Även skribentens namn läggs till artikeln.

Granskning av texten

Använd dig av respons från målgruppens representanter. Läs om texten efter en tid och förbättra vid behov.

Kolla att strukturen är logisk. Fundera, ifall alla detaljer verkligen är növändiga. Tänk också åt motsatt håll: innehåller din text tillräckligt med ny information, eller har du bara upprepat självklarheter? Att läsa texten högt hjälper ofta vid finslipningen. Ge din text att läsas av en annan skribent om du så vill.

Bildernas stora betydelse

En eller flera bilder ökar läsbarheten av texten och illustrerar artikeln. Ovidkommande saker beskärs från bilden. Kom ihåg fotografens namn och tillstånd att använda bilden, ifall du inte själv tagit bilden. Skriv en kort och beskrivande bildtext där namnen på eventuellt synliga personer framgår. Personerna nämns från vänster till höger.

Kom alltid ihåg då du gör en text, att du skriver till din målgrupp som är intresserad av ämnet i fråga. Det är din uppgift att erbjuda en synvinkel, som intresserar läsarna och i bästa fall får dem att kommentera och diskutera textens tema och innehåll.

Sänd din färdiga text till Medborgararenans kommunikationsplanerare,

adress: katja.reinikainen@kansalaisareena.fi