En asylsökande är en människa som har flyttat till ett främmande land och på vars önskan eller ansökan en asyl är under behandling. Däremot är en flykting en människa, som har flytt undan förföljelse eller konflikt, och har beviljats rättighet att leva i ett främmande land. Sedan år 2001 har Finlands regering årligen godkänt 750 kvotflyktingar. Antalet steg år 2014 och 2015 till 1050. Även om asylsökande inte enligt lag är invånare eller kommuninvånare så har de rätt till frivilligarbete medan de väntar att deras ansökan skall bli behandlad och en rätt att få sysselsättning inom tre eller sex månader efter inlämnandet av asylansökan. (Källa: Migri)

Jag intervjuade två frivilligarbetskoordinatorer för att höra om deras synpunkter angående frivilligarbetet bland immigranter i allmänhet samt speciellt bland asylsökande och flyktingar. De intervjuade koordinatorerna organiserar frivilligarbetet i huvudstadsregionen inom social- och hälsovården. Enligt dem behöver asylsökande och flyktingar varken specialtalanger eller kunskap i finska för att vara välkomna som frivilliga. Det enda som behövs är motivation, en vilja att jobba med tillsammans med personal och klienter från social- och hälsovården samt medkänsla gentemot klienterna.

De asylsökande kommer i allmänhet till frivilligintervjuer med hjälp av personal från mottagningscentralen. Flyktingarna däremot får information om frivilligarbetsmöjligheter från nätsidor och social media samt främst muntligt. De frivilliga som godkänts i intervju med koordinatorerna får bekanta sig med frivilligarbetet och får möjligen skolning till frivilliguppdrag. Därefter får de ett uppdrag som passar deras livssituation.  

Icke språkkunniga frivilliga gör grunduppdrag såsom att i äldres servicehem bära lunchbrickor för åldringar med rollatorer, föra svaga och gamla ut på promenad eller skuffa servicehemmets åldringar i rullstol ute i den friska luften samt hjälpa till med målning och remontarbeten. De som inte talar finska eller engelska jobbar under uppsikt av sina landsmän som kan finska eller engelska.

De frivilliga koordinatorerna tror att frivilligföreningar försnabbar flyktingars och asylsökandes sociala och ekonomiska integrering då de kommer i beröring med finländare och lär sig språket. Medverkan av frivilliga immigranter hjälper å andra sidan att förbättra och berika klienters och personalens kulturella medvetande. Koordinatorerna tror också att en förbättring av språkkunskapen och den känsla de får av frivilligarbete, att de har någonting att ge till det finländska samhället, motiverar dem till frivilligarbete. Att vara verksam som frivillig kan också vara en dörr till arbetslivet. Fastän frivilligarbetet främst innebär att ge åt samhället samt uppleva en känsla av betydelse, kan det i en del sällsynta fall hjälpa att trygga sysselsättningen t.ex. inom den organisationen där man gör frivilligarbete. De som länge har gjort frivilligarbete har lyckats bilda nätverk som kan underlätta deras sociala och ekonomiska integrering till samhället.

Den ena intervjuade koordinatorn var av den åsikten att social- och hälsovårdsbranschen i Finland är för bunden till yrkeskunnighet: professionella utför all verksamhet inom social- och hälsovården. Detta har begränsat de frivilligas möjligheter. När vi beaktar vidden av social- och hälsovårdsbranschen, kan man se att jämfört med det så är mängden av frivilliga flyktingar, asylsökande och immigranter mycket liten.

Man bör anstränga sig mera än nuförtiden och ge flera chanser till frivilligarbete till dessa grupper. Frivillighet erbjuder mångahanda fördelar som inverkar positivt på den frivilligas liv i det nya landet.

Koordinatorerna nämnde att det finns utmaningar med de frivilliga flyktingarna och asylsökande, såsom att lära sig punktlighet; för de flesta av dem har livet inte gått enligt klockan. De frivilligas stora omsättning är också en utmaning liksom det i en del fall är en börda för personalen att ha att göra med människor med knappt någon eller bara lite språkkunskap och som saknar erfarenhet av det finländska arbetslivet. På grund av oklara skatteanvisningar har en del organisationer slutat bjuda en gratis lunch till de frivilliga, t.o.m. i åldringars kantiner och vårdhem. De organisationer där de intervjuade koordinatorerna jobbar, ersätter inte frivilligas resekostnader. Frivilligföreningar och mottagningscentraler för asylsökande borde ändå betänka att ersätta reseutgifterna.

Eftersom flyktingar och asylsökande kanske inte vet så mycket om frivilligarbete och dess mångsidiga fördelar, borde man ta till alla möjliga åtgärder som främjar flyktingars och asylsökandes frivilligarbete. Unga asylsökande har anlänt till Finland i större mängder än någonsin förut: enligt rapporter är cirka 84 % eller 32 476 av de asylsökande som kom till Finland år 2015 under 34 år. Genom att främja flyktingars och asylsökandes sociala och ekonomiska integration i det finländska samhället, kan samhället undgå onödiga och tunga sociala och ekonomiska kostnader   

Text: Yeteshawork Berhanu

 Yeteshawork Berhanu gör en studie om frivilligarbete bland immigranter i huvudstadsregionen; frivilligarbetets roll i att integrera immigranter socialt och ekonomiskt till det finländska samhället; frivilligarbetets utmaningar och möjligheter. yeteshawork.berhanu(at)kansalaisareena.fi