Det talas om förändringen i civilsamhället. Vid sidan om den traditionella tredje sektorn har det uppkommit en fjärde sektor, vars kampanjer får utrymme i medier. Samtidigt upplever man i många organisationer att människor inte vill förbinda sig vid frivilligverksamhet på samma sätt som tidigare.

Men vilka sektorer?

Med tredje sektorns frivilligverksamhet menas traditionell organiserad föreningsverksamhet. Den fjärde sektorn är igen en självstyrande fri medborgarverksamhet som inte är bunden till föreningar.

Typiskt för den fjärde sektorn är snabbhet och smidighet. Likasinnade möts på sociala medier och skrider snabbt till verket. Det behövs inte verksamhetsplaner eller rapportskrivande till finansiärer, utan man kan genast agera. Till fjärde sektorn räknas t.ex. stadsaktivismen, såsom restaurang- och lopptorgsdagar samt verksamhet som är riktad till sociala medier som Facebooks återvinningsgrupper och nätverket för asylsökandes heminkvartering.  

Smidigheten har en baksida. Verksamheten som börjat i en some-grupp kan ibland växa och etableras så, att man till exempel känner ett behov av att grunda ett bankkonto. Finlands lag erkänner ändå inte till exempel Facebook-samfundet som en juridisk aktör. I den dialog som ordnades av Medborgararenan år 2018 kunde man också konstatera att dessa båda sektorer behöver ett tydligare erkännande från myndigheternas sida än hittills. Det finns till all lycka en vilja att utveckla civilsamhället. Man håller på att förnya föreningslagen. En arbetsgrupp inom justitieministeriet håller för tillfället på att utreda sätt med vilka man kunde underlätta fri medborgarverksamhet.   

Enligt Medborgararenans vision är Finland världens bästa plats för frivilligverksamhet. Det inbegriper också den fjärde sektorns verksamhet, även om alla aktörer inom den fjärde sektorn inte nödvändigtvis ser sig själva som frivilliga.

Priset för Årets frivilliga utdelades år 2018 undantagsvis till två mottagare. Den ena pristagaren – Tapani Vainikainen – representerar en mera traditionell frivilligverksamhet, den andra – Jouko the Street Barber – fri medborgarverksamhet. Då juryn överräckte priset lyfte de fram behovet av både traditionell frivilligverksamhet och en verksamhet som baserar sig på spontanitet och snabb reaktionsförmåga.   

Den tredje och fjärde sektorn kan ha mycket att ge åt varandra. En traditionell organisation kan erbjuda utrymmen åt medborgaraktörer, som i fallet Kalliola settlement och Keru-yhteisöjääkaappi (ung. samfundskylskåp). Den fjärde sektorn kan igen, till traditionella föreningar, visa exempel på hur man underlättar ett mera flexibelt deltagande eller nät-medverkan. Medborgararenan vill, som en del av frivilligverksamhetens utveckling, bygga broar mellan sektorerna. Det finns behov för både traditionell och ny verksamhet, nu och i framtiden. Hur kan Medborgararenan, frivilligverksamhetens samhälleliga påverkare, främja fri medborgarverksamhet? Eller samarbetet mellan den tredje och fjärde sektorn? Du kan skriva till oss om dina tankar här på finska. 

Text: Maria Talvela

Översättning: Ann Jokinen