42 procent av finländarna säger att de har gjort frivilligverksamhet under de fyra senaste veckorna och hälften under det senaste året. Frivilligverksamhet gör gott för både utföraren och objektet för verksamheten.

Det görs mest frivilligarbete bland barn och ungdomar samt äldre människor, som kamratstöd och inom motionsverksamhet. Man spenderar ändå, efter de förutnämnda, flest frivilligarbetstimmar inom den verksamhet som den kommunala eller offentliga sektorn organiserar – mera än t.ex. för social- och hälsovård eller inom kultur- och konstvärlden.

Frivilligverksamheten som den offentliga sektorn och speciellt kommunerna organiserar är en central form av frivilligverksamhet. Till exempel i Vanda kan man börja med vänverksamhet eller bli följeslagare till en äldre, eller som frivillig på sjukhus, vårdboende, servicehem, dagverksamhet eller hemvård. I dessa fall är det dock viktigt att se till, att inte samhällets grundservice faller på nacken för de personer som verkar inom dessa föreningar eller på hela medborgarsamhället. Det är viktigt såväl för den medborgerliga likställdheten som för medborgarverksamhetens autonomi.

De nya formerna av frivilligverksamhet ökar möjligheterna att delta

En intressant trend inom frivilligverksamheten är det frivilligarbete som görs av olika företags arbetstagare. Allt flera företag vill förverkliga sin ansvarsfullhet så att de tillåter sina arbetstagare att göra det frivilligarbete de önskar på arbetstid, t.ex. 1 – 2 dagar om året. Förutom ansvarsfullhet lär sig arbetstagarna nya saker och kan göra saker som är viktiga och betydelsefulla för dem. Möjligheten att göra frivilligarbete under arbetstid tyder på god personalpolitik och befrämjar arbetstrivseln.  

Så gör vi i Medborgararenan och så har man gjort inom OP-gruppen, där man som stöd för sin företagsfrivillighet bildade förmedlingsservicen hiiop100.fi-webbplatsen och efter ett par år donerade den till Medborgararenan. Till exempel år 2017 gjordes cirka 274 årsverken frivilligverksamhet via Hiiop. Allt flera företag har numera varit intresserade att erbjuda sina arbetstagare en möjlighet att göra frivilligarbete.

Förutom den verksamhet som kanaliseras via den offentliga sektorn och företagsvärlden har människor funnit de mest varierande sätt att direkt göra frivilligarbete. Till exempel den svenska högstadieeleven Greta Thunberg påbörjade på sensommaren 2018 i Stockholm en skolstrejk varje fredag och krävde en klimatpolitik enligt Paris klimatavtal av Sveriges regering. Greta blev, på grund av sin verksamhet, en superstjärna för det internationella klimatpåverkandet och hennes exempel har inspirerat tusentals och åter tusentals människor på olika håll i världen. Såväl unga som gamla, till och med hela skolklasser omkring i världen har gått med i Gretas klimatstrejk varje vecka och fått en kanal för frivilligverksamhet inom oron för klimatet.   

Även om den största delen av frivilligarbetet i Finland är långvarigt och försiggår via den så kallade tredje sektorn, har det på föreningarnas förlovade land uppkommit allt flera utövare på den offentliga och privata samt fjärde sektorn. De traditionella medborgarorganisationerna blir utmanade på ett nytt och intressant sätt. Sett ur frivilligverksamhetens, människorna välmågas och utvecklingens synvinkel är det en god nyhet.  

Leo Stranius

Skribenten är verksamhetsledare för Medborgararenan. Medborgararenan är en samhällelig opinionsbildare för frivilligverksamheten och de frivilligas intressebevakare i Finland.

Texten har först publicerats (på finska) på Aatto rf:s webbsidor i bloggen Järjestötietäjät.

Översättning: Ann Jokinen