Unga personer gör alltmera frivilligarbete: 32 procent av 15–24-åringar har gjort frivilligarbete under de senaste fyra veckorna. Ändå är andelen av deltagare i frivilligverksamhet mindre än i andra åldersklasser. Detta och en mängd andra intressanta detaljer framgår i den undersökning som Medborgararenan, Studiecentralen Sivis och Kyrkostyrelsen gjort med hjälp av Taloustutkimus år 2018. 

Vi, i ”Jeesaan” (ung. Jag hjälper)-projektet, gick igenom undersökningens resultat och rotade främst fram information om frivilligarbete de unga gör: vad slags frivilligarbete gör de, vad har de lärt sig och vilka är de största hindren att medverka?

Pop up -verksamhet är pop

Det har redan en tid talats om att sporadiska pop up -frivilligjobb är allt populärare och att populariteten för långvarig frivilligverksamhet går ner. Enligt undersökningen är speciellt ungdomar intresserade av sporadiskt frivilligarbete. Man vill alltså hjälpa, men då när det passar en själv eller ett intressant uppdrag kommer emot. Uppdrag av pop up -karaktär möjliggör också olika försök och att hitta sin egen lämpliga plats. Å andra sidan gör också många unga regelbundet och långvarigt frivilligarbete. Så det verkar finnas förfrågan på flera olika slags uppdrag.

Även om ungdomar är aktiva användare av nätet och some, så är det nog verksamhet ansikte mot ansikte som gäller i frivilligverksamheten. Yngre gör visserligen mest frivilligarbete via nätet av alla åldersgrupper, men ändå gör över 60 % i huvudsak frivilligarbete ansikte mot ansikte och bara 5 % i nätet. Man bör visserligen notera, att över 30 % säger sig göra båda lika mycket. 

Frivilligarbete intresserar studerande – eller är det så?

Fast det finns färre ungdomar med i frivilligverksamheten så finns det nog intresse för det. Till exempel är unga ivrigare än andra åldersklasser att komma med ifall de blir tillfrågade. Dessutom berättar 76 % av unga studerande att de är intresserade av frivilligverksamhet som en del av sina studier. Frivilligarbetet är ett bra sätt att skaffa sådan kunskap som man inte får i skolan, och den möjligheten ser de unga.

Det finns dock en viss skillnad mellan könen i det hur intresserad man är i frivilligverksamhet. Då 86 % av kvinnorna säger sig vara intresserade av frivilligarbete som en del av studierna, är motsvarande siffra för män bara 58 %. När siffrorna jämförs med årets 2015 undersökning så märker man att skillnaden t.o.m. har vuxit. Vad visar det fenomenet på? Det vore intressant att forska ytterligare.

Man lär sig viktiga färdigheter i frivilligverksamheten

Inom frivilligverksamheten samlar man på sig flera olika färdigheter. Största delen av de unga som deltog i undersökningen säger att deras förmåga till växelverkan har utvecklats i frivilligverksamheten. Dessutom har nästan hälften lärt sig ledarskap, skolning, färdigheter i att uppträda eller att lösa problem. Utöver dessa har färdigheter utvecklats i flertalet andra saker.

Ibland kan det ändå vara besvärligt att känna igen sina egna färdigheter. Därför spelar också koordinatorer för frivilligverksamhet, lärare och andra som jobbar med ungdomar en viktig roll i att hjälpa unga med att sätta ord för sitt eget kunnande. Det är till exempel, då man söker jobb, till stor nytta för den unga att kunna med hjälp av exempel berätta om sin egen frivilligverksamhet och det kunnande som kommit därifrån. Man har också vid läroverk alltmera börjat se det kunnande som anskaffats inom frivilligverksamheten som en del av studierna.

Kraften i att bli tillfrågad

Hur är det då med de ungdomar som inte ännu är med i frivilligverksamheten? Varför har man inte deltagit? De ungas svar på den här frågan avslöjar intressant information. Då man gick igenom svaren för personer i alla åldrar var den viktigaste orsaken tidsbrist (53 %). De näst viktigaste orsakerna var att ingen någonsin bett med (15 %) och att man inte var intresserad av frivilligverksamhet (9 %).

Även hos ungdomarna var tidsbristen den viktigaste orsaken (45 %) att inte delta. Också den näst viktigaste orsaken var den samma: att ingen bett en med. En betydligt större grupp – 27 % av svararna – valde emellertid det här svaret. Dessutom skiljde sig den tredje viktigaste orsaken från de andra svararna. 18 % av de unga tyckte den viktigaste orsaken var att de inte vet hur komma med i verksamheten.

Det här resultatet lyfter fram behovet att bättre kommunicera till de unga om frivilligverksamhetens otaliga möjligheter så att de skulle finna någon intressant verksamhet. Dessutom kan alla vi som jobbar inom frivilligverksamheten för egen del uppmuntra unga: vi ber dem med och gör tröskeln att delta så låg som möjligt. Det finns en plats inom frivilligverksamheten för var och en oavsett ålder. Goda gärningar görs tillsammans! 

Du hittar Jeesaan-projektets presentation om den statistik som berör de ungas frivilligverksamhet här och hela materialet här (på finska). 

Text: Aino Kostiainen

Skribenten är projektplanerare för Jeesaan-projektet. Målet med Medborgararenans Jeesaan – Unga inom frivilligverksamheten -projektet (2017–2019) är att få unga med i frivilligverksamheten och att få frivilligverksamheten till en del av andra gradens studier. Följ med projektet på Facebook, Twitter och Instagram (@jeesaannuoret)!